15.45 den 1 April 2010 somnade du in. Min älskade,fina,underbaraste mormor. Det kommer aldrig bli detsamma utan dig. Aldrig någonsin. Det var inte din tid,inte än. Det gick alldeles för snabbt. Vad ska vi göra utan dig nu? Midsommar? Vi firade alltid midsommar hos dig. Det blev en tradition. Släkten samlades,åt mat,lekte lekar,skrattade och hade det roligt. Förra året blev sista gången.

Jag har minnen med dig. Fina minnen. Minnen som jag aldrig någonsin kommer att glömma. Minnen som de gånger jag och Marie kom hem till dig och sov en vecka varje sommar när vi var mindre,de gånger man var hos dig och sprang ner i källaren och hämtade Bananer i Pyjamas-glassar efter maten,dina kåldolmar med sås och potatis som jag älskar,hur vi alltid spelade Fia med knuff,hur jag var,är och alltid kommer att vara din Ronja. Det är minnen som alltid kommer ligga mig varmt om hjärtat.

Hur ska det bli med våra födelsedagar? Min den 28 januari och din dagen efter. Vi firade alltid tillsammans om någon av oss fyllde jämnt eller bara för att vi ville. Nästa år hade blivit ett sådant år. Jag fyller 18 och du hade fyllt 75. Jag kommer fylla det året, och jag kommer fylla det dig dagen till ära. När man fyllde år fick man alltid en ros av dig. Så den dagen kommer jag köpa mig en ros,en ros som symboliserar dig.

Jag kom till sjukhuset lite efter tolv,och att sedan se hur snabbt du försämrades,minut efter minut var så himla hemskt. Det gjorde så ont i hjärtat.
Näst intill hela släkten var där. På sjukhuset. Du hade ett så enormt stöd ska du veta. Jag satt bredvid dig där du låg,min fina mormor. Fällde tusen tårar för dig,alla precis lika mycket värda. Att sitta där,hålla dig i handen och se dig ta dina sista andetag var bland det svåraste jag gått igenom. 

Du var,är och kommer alltid att vara så otroligt älskad.
Jag är obeskrivligt tacksam över den tid jag fick spendera med dig.
Du är min ängel nu mormor. Den vackraste av änglar i himlavalvet.
Men du har inte lämnat oss,du har bara gått lite i förväg.


Jag älskar dig,lova att du vakar över mig.
/då,nu och för alltid din Ronja